I oktober kommenterade jag i denna kolumn ett riksdagsspörsmål om hur förutsättningarna för dagstidningarna borde stödas. Saken marscherade snabbt framåt. I december föreslog delegationen för pressärenden aderton åtgärder för att säkerställa att det även i framtiden ska finnas en högklassig finländsk produktion av medieinnehåll. Och denna vecka publicerades en utredning om hur ett presstöd kunde se ut.
Enligt utredningsman Tuomas Harpf befinner sig medierna i ett brytningsskede skapat av tre faktorer: ett förändrat beteende bland annonsörer och läsare, en distributionskris hos Itella och den teknologiska förändringen. Staten har ytterligare förvärrat situationen genom att höja på skatterna för dagstidningar och dra bort presstödet. Därmed beskattar Finland sina dagstidningar hårdast och ger minst presstöd, jämfört med andra Nordiska länder.
Statliga stöd är problematiska då de ofta leder till snedvridningar. Harpf argumenterar för varför mediebranschen borde få stöd. I värsta fall försämras de finländska mediernas kvalitet dramatiskt och de hamnar i fötterna på utländska medier och sociala medier. Det här skulle försvaga de demokratiska beslutsprocesserna i landet och finländsk kultur i allmänhet. Han beskriver träffande hur medierna tillgodoser den ”andliga försörjningsberedskapen” i landet.
Harpf föreslår att vi går in för en dansk modell med två typer av tidsbegränsade stöd: produktionsstöd och innovationsstöd. Produktionsstödet skulle stärka den inhemska innehållsproduktionen. Innovationsstödet skulle möjliggöra gemensamma utvecklingsprojekt för infrastrukturutveckling, något som visserligen redan i dag sker via programmet Next Media. Det är klokt att stödet begränsas till tre år.
Utöver stödet pekar Harpf på de två riktigt stora problemen, som tyvärr faller utanför beställarens, Kommunikationsministeriets, mandat. För det första borde dagstidningarnas mervärdesskatt justeras så att den motsvarar de nordiska ländernas och beskattningen av digitala tidningar sänkas till samma nivå som de tryckta. Frågan drivs redan nu i EU med försnabbad tidtabell. Frankrike har struntat i EU-lagstiftningen och sänkt mervärdesskatten på digitala medier. För det andra borde staten förtydliga Itellas uppdrag så att bolaget bättre kan säkerställa distributionen av tryckta medier.
Tajmningen är dock viktig då branschen förändras snabbt. Minister Viitanen visade gott exempel genom att genast kommentera utredningen och föra den vidare till statsrådet.