Sanoma, MTV3 och många andra mediehus, inklusive KSF Media, har nyligen tvingats till kraftiga besparingar. Statsministern gick förra söndagen ut med att han oroar sig över att medieföretagens ekonomiska situation hotar allmänbildningen i vårt land. Mindre allmänbildning leder till färre seriösa väljare, vilket i sin tur kan tänkas göda populistiska tankar.
Statministerns oro fick mig att reflektera över barns och ungdomars medieanvändning, som just nu genomgår dramatiska förändringar. År 2009 kilade internet förbi tv, radio, dagstidningar och tidskrifter som det mest använda mediet bland unga. Samtidigt har övrig medieanvändning minskat, till exempel använder unga avsevärt mindre tid på att läsa tryckta dagstidningar än tidigare. Finns det en oro för att den unga generationen blir mindre allmänbildad?
Unga använder internet på mycket varierande sätt. Enligt Statistikcentralen är det populärast att läsa tidningars eller tv-kanalers webbsidor, men utöver detta används internet till mycket annat: sociala medier, spel, video, musik, chatt och till att skapa och dela medieinnehåll. Allt mer sker via smarttelefon.
Även om en stor del av internetanvändningen går till underhållning och kommunikation är internet det viktigaste sättet för unga att få tag i nyheter. Av 13–29-åringar läser hela 84 procent dagstidningar digitalt, vilket torde vara den högsta tidningsläsarsiffran bland unga någonsin. Ofta läser unga sina nyheter via sociala medier, som till exempel Facebook. Enligt en undersökning anser unga att nyheter som delats i sociala medier är viktigare än de i tryckta tidningar eller tv.
För medieföretagen är det viktigt att följa med de ungas mediebeteende, eftersom de är framtidens mediekonsumenter. Det är glädjande att de unga inte slutat läsa och skaffa sig nyheter, utan flyttat från det tryckta till det digitala. Samtidigt innebär det att största delen av läsandet i dag sker gratis. Utmaningen för dagstidningarna blir att erbjuda relevant innehåll i sådan form som de unga är villiga att betala för. Det finns en gnutta hopp. Enligt en undersökning från Reuters Institute hade nästan hela 20 procent av 18–24-åringarna betalat för digitala nyheter, vilket är avsevärt mer än för äldre åldersgrupper. Om de unga är villiga att betala för digitala nyheter kunde det vara ett tecken på att de är måna om att växa upp till allmänbildade medborgare. Det borde lugna statsministern. Och på sikt förbättra medieföretagens ekonomi.