Jag har länge frågat mig varför finlandssvenskar i mindre utsträckning använder sig av finlandssvenska dagstidningars webbsidor än vad fallet är bland finskspråkiga för finskspråkiga stora tidningar. Till exempel Helsingin Sanomat fördubblar sin läsning via digitala kanaler medan de finlandssvenska dagstidningarna får ett digitalt tillskott på endast 25–30 procent. Detta trots att finlandssvenskarna är bättre digitalt rustade än genomsnittet i Finland och vill läsa på svenska. Rapporten ”Ett livskraftigt medielandskap på svenska i Finland” av Tom Moring ställer samma fråga.
Fenomenet är ett problem, eftersom mediebruket i ökande grad blir digitalt. Då medier är en viktig faktor i att stöda kultur och språk kan det leda till en försvagad position för svenskan i Finland.
Jag ser åtminstone tre orsaker till fenomenet. För det första är finlandssvenskarnas användning av digitala medier mångsidigare än de finskspråkigas eftersom svenskan och engelskan har en stark ställning, enligt en undersökning av Moring. De finskspråkiga använder huvudsakligen digitala medier på finska. Det betyder att en finlandssvensk väljer mellan att besöka HBL:s, Helsingin Sanomats, CNN:s och Aftonbladets webbsidor, medan en finskspråkig väljer mellan finskspråkiga alternativ.
För det andra erbjuder webben enkelt många konkurrerande alternativ. Det leder till att tidningarnas marknadsandelar digitalt omfördelas till de storas favör. De stora mediehusen – speciellt de med kvällstidningar – har satsat stort på det digitala och nått dominans.
För det tredje måste vi inom finlandssvenska medier se oss själva i spegeln. Det finlandssvenska digitala utbudet måste vara lika bra som det finsk- och engelskspråkiga. Det kräver stora resurser att utveckla välfungerande digitala tjänster och upprätthålla och optimera de existerande. Till exempel har ingen av de finlandssvenska dagstidningarna en heltidsanställd digital analytiker som analyserar vad som används av vem på nyhetssajterna.
Vad kan man då göra? Morings rapport föreslår vad de finlandssvenska medierna kan göra: gemensamma onlineredaktioner, utvecklingsprojekt, annonsprodukter etcetera. Mycket av detta diskuteras och planeras. Även utanför mediebolagen kan man stärka finlandssvenskan på webben. Skolor kan uppmana elever att ställa in sina webbläsare på svenska, då dessa dikterar språkupplevelsen på webben. Svenskfinland kan i större utsträckning stöda användning och utveckling av den svenska versionen av Wikipedia.